Åh så underbar. Den här låten får mig att drömma mig bort. Kanske mest för att första gången den klingade i mina öron var under de sista minuterna på P&L. När låten kom var det som om någon förtrollade alla. Det var tyst och alla satt i sina egna funderingar. Stod eller satt. Jag satt. Och njöd av värmen, musiken och att jag satt just här av alla ställen. Det var som om folk slutade bry sig om allt, och bara var. Man kunde inte tänka sig att några 100 meter bort körde Jay-Z förfullt. Nej, vi var i en annan värld som för mig var sjukt mycket bättre. Och jag ville att det aldrig skulle ta slut. Men för mig var det det bästa slutet. Helt öm och slut under dagarnas lyckorus var det underbart att få avsluta allt med att sitta på marken och bara njuta. Kunna koppla av och bara fundera ett tag. Tack Mew.

Det var lite skumt när jag satt i taxin påväg mot huset åter igen. Nostalgiskt på något sätt.
Direkt på morgonen tog michaela tillfället i akt och åkte och köpte lite presenter till joshua inför hans födelsedag och då skjutsade hon ut mig och Joshua till coat water, en sjö typ. Så där gick han, jag och Murph och strosade.

Jag minns inte mycket mer om vad jag gjorde under min första dag, men jag vet att den sprang förbi fort.

Lilly lyckades nästan öppna hela paketet själv. Hon satt länge med snöret och till slut var det borta. Dilemmat var att hon började leka med snöret och arvid blev väl otålig så han drog upp nallen ur inslagespappret och sa "ooo, titta! en nalle!" och lilly blev inte alls glad när hennes paket togs ifrån henne. Men när hon såg nallen sken hon upp! Vilken glädje. Hon gosade in hela sitt huvud i nallen och kunde inte sluta le när hon tittade på den.

De sista dagarna i Sverige åkte jag till Linköping för att gå på bio med syrran. Gå på stan med Syrran. Fira en tredje jul. Umgås med barnen. Åka spark (som inte blev av utan jag fick dra runt arvid på sin snowracer runt örtomta istället)

Det är tur att de flesta av barnen tycker om att vara med på kort. Åtminstone arvid. Han säger "igen" om och om igen när jag tar kort, och tycker dessutom om att se hur han blir sen på skärmen. Han bad mig också ta kort på sin gräsklippare, och självklart gjorde jag det.

Sen slängde jag mig i snön och låg där så skönt. För jag var så sjukt varm efter att ha lånat jessicas termobyxor och boots. Det hade räckt med mina strumpbyxor.
Så när jag låg där sa arvid "nej jennie, gå upp, gå upp!" och då sa "jag nej, det är skönt här!" och då försökte han också slänga sig i snön, men vallen var för hög för honom så han kom inte upp. Så då sa han "jag kan inte, jag kan inte, det går inte". Så då fick jag gå upp och slänga i honom i snön. Och där låg vi i typ 10 min och pratade. Han såg bland annat ett flygplan och en fågel. Och jag sa "det här är livet" och han svarade "Jaaa".

Och varje morgon brukar han komma in och säga "Jenniiiiiiee! De morron nuu!, gå uuupp" Men jag lyckas alltid somna om. Sen när jag vaknar brukar han lägga sig bedvid mig och så har vi en kojja under täcket. 

Dagarna går och går här, och för att fortare kunna berätta om mina dagar, ska jag försöka hinna ifatt alla dagar innan.


Lördagsmorgonen den 11 for jag och hanna med 08.00 bussen till huvudstaden London.
10.00 var vi framme och vi började med att gå till Winder wonderland, en marknad i hyde park.

Efter två timmars strosande och några lappar fattigare tog vi tunnelbanan till shopping gatorna. Mitt mål var att handla julklappar.

Vi blev trötta ganska fort och bestämde oss för att leta efter ett café. Vi tänkte väl att det kunde finnas något på smågatorna, så vi gick in på lite mindre gator, som visade sig vara de mysigaste. Men det fanns inga caféer alls, utan vi fick nöjja oss med starbucks.

Och sen, efter all julklappsletande, vaknade london till liv. Och det var lite därför jag åkte  dit.

Sist men inte minst, efter lite käk på en restaurang då jag råkade ge servitören 2 kr i dricks, var dent äntligen dags för we will rock you.
Som var sjukt bra! vi satt längst fram, både för och nackdelar.


När den var slut gick vi direkt till bussen som skulle ta oss hem till cirencester, south cernet, hannas hus, igen. När vi skulle åka, märkte vi att bussen inte startade. Efter lite info fick vi reda på att vi behövde startkablar. Efter lite till info, fick vi reda på att det inte fanns några startkablar på busstationen, att det inte fanns några extrabussar och att de fick åka med startkablar från heathrow istället. Engelskmen är ganska inkompetenta ibland.
Vi kom hem två timmar senare än vad beräknat, vilket blev vid 4. Så vid halv 5 satt vi vid hannas köksbord och åt (vi hade inte ätit sen klockan 6) och därefter slocknade vi rätt gött och sov till 1.


Dagens höjdpunkter och minnesvärda händelser:
Julmarknaden
Smågatorna i London
Second hand affärerna på smågatorna i London
Julklapps nallen från hamleys
Jullysena
De konstiga stunderna med servitrisen och de 2 kronorna i dricks
2 timmars väntan på startkablar trots hanna sa att det aldrig krånglar med bussar i england
10 minuters väntan på taxi som kändes som en evighet i kylan och svälten
att äntligen få sova.