De sista dagarna i Sverige åkte jag till Linköping för att gå på bio med syrran. Gå på stan med Syrran. Fira en tredje jul. Umgås med barnen. Åka spark (som inte blev av utan jag fick dra runt arvid på sin snowracer runt örtomta istället)

Det är tur att de flesta av barnen tycker om att vara med på kort. Åtminstone arvid. Han säger "igen" om och om igen när jag tar kort, och tycker dessutom om att se hur han blir sen på skärmen. Han bad mig också ta kort på sin gräsklippare, och självklart gjorde jag det.

Sen slängde jag mig i snön och låg där så skönt. För jag var så sjukt varm efter att ha lånat jessicas termobyxor och boots. Det hade räckt med mina strumpbyxor.
Så när jag låg där sa arvid "nej jennie, gå upp, gå upp!" och då sa "jag nej, det är skönt här!" och då försökte han också slänga sig i snön, men vallen var för hög för honom så han kom inte upp. Så då sa han "jag kan inte, jag kan inte, det går inte". Så då fick jag gå upp och slänga i honom i snön. Och där låg vi i typ 10 min och pratade. Han såg bland annat ett flygplan och en fågel. Och jag sa "det här är livet" och han svarade "Jaaa".

Och varje morgon brukar han komma in och säga "Jenniiiiiiee! De morron nuu!, gå uuupp" Men jag lyckas alltid somna om. Sen när jag vaknar brukar han lägga sig bedvid mig och så har vi en kojja under täcket.