Igår jobbade jag hos hanna och min mobil blev urladdad. Istället för att låta den ladda ur helt stänger jag alltid av den så att jag kan sätta på den när jag verkligen behöver den, som när jag gick hem från bussen. Då såg jag att Michaela hade försökt nå mig men jag tänkte att jag ändå snart är hemma och kan fråga då var det var hon ville. Sen ringde hon och sa något liknande: Men Gud var är du någonstans? varför har du inte haft mobilen?! jag har kört runt här med bilen i 20 minuter och letat efter dig på alla möjliga platser.
Då hade tydligen Jason och Michaela blivit väldigt oroliga för mig (främst för om jag tagit smågator och blivit påhoppad(?)) men jag var frisk som en nötkärna! och fick väldigt dåligt samvete, men å andra sidan var det ju bra att jag satte på mobilen så att jag kunde ha den på när jag går hem! och detta tycker jag visar hur Swindon är, när två som bor här och ser allt blir sjukt oroliga om jag är sen och inte kontaktbar.

Men då kan jag ju glädjas åt att jag bor i det finaste områden i Swindon! eller om man säger såhär;
gatan jag bor på är den näst dyraste i hela swindon och den som korsar vår gata är den dyraste. Om någon frågar vart jag är ifrån och jag säger The Mall, så är jag en snobb. Haha. Här är det så att ju längre ifrån stan man bor, desto dyrare blir det... lite motsats till Västervik kanske?
Det känns ändå rätt skönt att jag är i de bättre områdena. Det känns inte lika farligt att gå utanför dörren.