Jag hade ganska stor ångest över att jag inte skulle få se den svenska hösten när jag for till England, men det visade sig att jag fick se den från början igen.



Förresten. När Murphy och jag går på promenad ler alla mot oss.
Antingen är det för att engelskmän är vänligare än svenskar
annars är det för att murph låter som en gris när han drar i kopplet. Jag vet inte riktigt än.