14.41 skulle mitt tåg till reading gått och där skulle jag haft 30 minuter på mig att byta till tåget som skulle gå till gatwick, flygplatsen.

Igår var det stressigt innan vi for till stationen. Vi hade ingen våg, så jag kunde inte väga mina väskor (som garanterat var över 10 kg, även handbabaget) och klockan var halv när vi åkte från huset. Vi hade försökt hålla koll på att inte mitt flyg var inställt, men än så länge var de bara inställda fram till 15.00.

Jag tror vi kom till stationen precis 14.41, men då fick vi reda på att mitt tåg var inställt så jag fick vänta på ett annat som kom 30 min senare, vilket innebar att jag även skulle missa mitt andra tåg från reading till gatwick.
Så efter 45 min (tåget var försenat) kom det, och det var SMOCKAT. Folk stod i korridorerna och det gick knappt att komma fram. Så även jag fick stå upp.
Där på tåget, när jag nästan var framme i reading, fick jag ett sms av hanna som berättade att även mitt flyg var inställt och hela gatwick var stängt. Men jag tänkte ändå åka till gatwick för att försöka hitta ett nytt flyg på plats.

När jag väl var i reading så försökte jag fråga efter mitt tåg till gatwick, om jag kunde ta något annat eftersom jag inte hann mitt, men då sa gubben att det var omöjligt att ta sig till gatwick, att det inte gick några tåg. Han sa att enda chansen var om jag åkte till london och därifrån till gatwick. Så jag ringde runt till michaela och hanna.
Det slutade med att Hannas pappa rådde mig till att åka tillbaka till swindon igen, för jag kunde ändå inte kunna få någon biljett förrän typ måndag/tisdag.

Så då skulle jag försöka ta mig tillbaka. Michaela sa att jag skulle gå till en information och fråga om att få pengarna tillbaka och sedan hur jag skulle komma hem. Jag hittade ingen fucking information utan kom bara till en massa perronger. Så jag frågade och berättade för första bästa vakt (som tog lång tid att hitta) att jag skulle till london gatwick men att det var för sent nu (jag kunde ta mig dit) så nu behövde jag komma hem istället, och frågade om jag kunde använda biljetterna jag hade till gatwick för att komma hem. Han visste väl inte riktigt så jag gick till en annan gubbe och sa samma sak och då sa han att tåget till swindon kom nu (konstigt nog på den perrongen jag stod på?) så jag skulle gå längst bort och fråga någon vakt som hoppade ur tåget om jag kunde använda biljetterna. Den där gubben var så snabb och upptagen så jag hann aldrig med, så jag frågade en annan gubbe som sa att jag skulle fråga biljettmannen på tåget istället. Så då gick jag en bit och frågade en tjej när nästa tåg till swindon kom, och det var där jag stod och kom nu.
Så då hoppade jag lite nervöst på tåget igen och hoppades intensivt på att biljettmannen inte skulle komma.
Det gjorde han, och jag berättade att någon sa att jag skulle fråga honom hur jag skulle göra och berättade att mina tåg blivit inställda och att jag nu behövde komma hem till swindon igen och frågade om jag kunde använda mina biljetter. Han sa att jag skulle prata med dem i swindon när jag kom dit. 
Väl i swindon, när jag skulle gå igenom grindarna där man måste använda biljetten för att komma ut förklarade jag åter igen för en gubbe om att mina tåg blivit inställda och att jag ville ha tillbaka pengar. Han lät mig gå förbi och sa att jag skulle till receptionen.
Då gick jag dit, och förklarade åter igen, och frågade hur jag kunde få tillbaka pengar. Hon berättade att jag tydligen skulle gå till internet (där jag beställde biljetterna) och ringa dem och förklara.

Vad gäller flygbiljetten, vet jag inte om jag kan få tillbaka något. Mamma jobbar på den fronten. Och jag får väl ta och ringa om mina tågbiljetter idag ...

men jag kom i alla fall tillbaka igen, efter mycket frågande. och egentligen inga riktiga svar förrän jag var tillbaka.

Nu ser det i alla fall ut såhär, hannas pappa hittade snabbt en flygbiljett åt mig på tisdag som jag bokade. Sen hittade mamma en tågresa hem från arlanda. Och nu ska jag bara hålla koll på att bussbiljetterna till heathrow inte tar slut .
Och framförallt att mitt flyg kommer gå.
Just nu vill jag hem mer än någonsin.