Nu är det på riktigt. Det händer faktiskt igen. haha, det är ju för sjukt! Men en andra chans ska man ta vara på. Eller, en till chans, eller en möjlighet kan vi säga. För jag tror faktiskt jag kommer få fler chanser, eller möjligheter, men jag kan inte se det framför mig men det händer, det bara händer! Dock vet jag inte vad jag vill. Jag vet inte varför jag är så här när det inte är pirrigt egentligen. Jag vill bara komma framåt och lära känna. Lära känna och komma närmare, det är bara det jag vill och sen får man se hur det ser ut när man är där. För jag hoppas jag kommer vara där, för jag vill.