Städar lite här i mitt enormt fina ( stökiga ) rena ( dammiga ) rum. Så nu börjar jag kolla igenom vad jag fick på 17 års dagen.

Mamma och pappa: hjälp med pengar till kamera 2500, strumpor, telefonkort
Mormor: 400
Jessica, Tommy och Arvid: smink, presentkort Gina 200
Johnny, Linda, Saga och Leon: teckningar av Saga, blomma, presentkort H&M 250
Jonas och Teresia: Gitarrsträngar varav Jonas tog sönder ljusa E strängen när han stämde.
A-rum: 300


Haha, shit vilken födelsedag. Det går verkligen utför, men det var ju liksom vad jag ville ha, men grymt trist. Jag saknar de gamla födelsedagarna.
För det första, är det bara mamma och pappa kvar. De kom och sjöng för mig på morgonen. Förr var det hela familjen, så myyys! åååh, jag saknade dem verkligen på födelsedagen, då ska alla finnas hemma! Bara för min skull, lilla Jennie. Det ska vara så.
För det andra så är det inga roliga presenter längre. Jag brydde mig typ inte ett dugg i år. Jag antog att jag skulle få pengar och presentkort, no suprices, men jag tror det skulle blivit roligare om mamma och pappa inte hade gett mig bara pengar, för där brukar det bli mycket överaskningar och småplock! men kameran var efterlängtad och det ångrar jag ej!
För det tredje så blir jag äldre. 18 har nog varit eller blivit fobin, och nu kommer den.
För det fjärde så kändes dagen som en helt vanlig dag. Det var inte min dag. Men skolan var nog bäst. Grattis Jennie.